Historien om Österplana Kyrka

Österplana Nya kyrka

Österplana kyrka byggdes 1875–1877 i kalksten och sandsten för att ersätta den gamla kyrkan som låg cirka 400 meter västerut. Den gamla kyrkan revs, men platsen finns kvar och utgör idag Österplana kyrkogård.

Den nya kyrkan blev en av de största i Götene pastorat och var tänkt att fungera som församlings­kyrka för boende i Österplana, Hällekis och Kestad. När Hällekis och Kestad fick egna kyrkor i början av 1900-talet, och landsbygden successivt glesades ut, minskade behovet av en gemensam församlingskyrka.

Kyrkan kom därefter att användas mer sällan, inte minst på grund av de stora problemen med uppvärmning vintertid.

År 2021 beslutade kyrkofullmäktige i Götene pastorat att kyrkan skulle tas ur bruk. År 2024 köpte vi kyrkan, efter att den avsakraliserats i en särskild gudstjänst.

Arkitekturen

Många förslag om hur nya kyrkan skulle gestaltas, det ena dyrare än det andra.

Problemet löstes genom att ritningar anskaffades från kyrkan i Töreboda, ritad av Albert Törnqvist som uppfördes 1869–1870 i rött oputsat tegel.

Man ansåg att denna kyrka var både vacker, ändamålsenlig men framförallt billigare än tidigare förslag. Samt att det fanns en dokumentation kring materialåtgång och kostnader.

Stenen

"Av det material församlingarna skulle tillhandahålla var kostnaden 500 Rdr. Sten fick brytas på prästgårdens ägor men största delen från Törnsätersgårdarna. Sandstensarbetena utfördes av Hellekis Stenhuggeri, pelare och pilastrar höggs av Johannes Törn i Gömmet, fyra dubbla hörnpelare med nischer av Johannes och Gustaf Wass samt Jakob Pettersson, de stora ljudgluggarna i tornet av J. Söder på torpet Axvall. All sandsten bröts på J. Törnbergs ägor. Detaljritningar till friser och lister mm utfördes av verkmästare August Blomqvist vid Hellekis Stenhuggeri som i arvode fick 100 Rdr. Bland övriga stenhuggare kan nämnas Anders Larsson Lockgården, som högg två helrunda fönsterstenar, betäckningshallar, golvsten och lister. Golvsten och lister höggs dessutom av Johannes Jakobsson i Korsgården och Johannes Törnberg i Törnsäter

Johannes Törnberg gjorde dessutom en synnerligen berömvärd insats som tillsynings- och kontaktman. Han fick även vid behov kalla de dagsverksskyldiga till arbete vid kyrkobygget. ”

Kinnekulle Hembygdsförening